Det var en gång en man och en kvinna som adopterade ett barn från Colombia. Barnet, vid namn Laura, växte upp i den lilla byn Måttsund. Familjen bodde i ett grått hus på Skogsbrynet 3. Av en slump råkade en mattelärare, Britt Marie Svensson, bo på samma gata.

Tiden gick, vintrarna blev till vår, sommaren till höst, löven föll och så en vacker dag i april 2001 flyttade familjen Alexis in till ett hus i stan.. och tiden fortsatte att gå. Laura blev äldre och den 25e augusti 2008 började Laura i klassen NV2B. Denna klass hade mycket oväntat faktiskt Britt Marie som matte&fysiklärare. Britt Marie tyckte om att ge barnen läxor, i plural => stora mängder. Detta ledde till att eleverna inte förstod mycket av vad de egentligen höll på med och de fick dessutom boka upp kvällen till att göra matte, matte, matte, matte, matte och åter igen lite matte.

Vi kan alltså dra slutsatsen att: Det ena leder till det andra.
Hade inte det lilla barnet Laura blivit adopterat så hade hon aldrig bott på samma gata som BM, hon hade inte flyttat in till stan, hon hade inte börjat i NV2B den 25:e augusti 08, hon hade då inte, än en gång, stött på BM och då hade hon inte heller suttit här och grämt sig över det hårda livet på natur... eller?



men.. det gick ju bra.

godnatt
Laura Alexis